Jag mår bra. :) Eller. Jag mår sådär, men jag mår bra med graviditeten. Jag är glad men kan fortfarande inte fatta det. När kommer det bli verkligt? Såg bebisen i veckan. Den sträckte på sig och vi såg benen och armarna och till och med en hand. Helt fantastiskt. Min mage börjar även synas nu. Det känns tidigt men det kanske är normalt.
Fortfarande problem att hantera stress och har riktigt jobbiga humörsvängningar. Eftersom jag var deprimerad när jag blev gravid så kanske de är värre? Vet inte. Kan liksom inte kontrollera dem. Kan inte förstå dem heller. Men det förstår jag är normalt. Sover fortfarande dåligt. Hoppas att det blir bättre snart.
Tänk att vi har passerat vecka 12. Det är helt fantastiskt.
fredag 21 mars 2014
tisdag 4 mars 2014
9+6
Jag känner mig så otacksam som inte är gladare. Men jag ÄR glad, jag bara vågar inte tro det. I helgen berättade vi för några kompisar som har fruktansvärt lätt att bli gravida. "Vad ser ni fram emot mest med att få en bebis?" undrade de. Jag sa att vi inte kunde tänka så långt än, vi försöker mest ta oss igenom det här.
Jag vill så gärna börja frossa i bebiskläder, fundera på vagn och spjälsäng men jag är för ärrad. Var iaf på inskrivning på MVC i fredags vilket gick jättebra. Jag har ju haft både ätstörningar och ångest och en hel del sånt, och innan så fick jag fylla i ett formulär med frågor om sjukdomar osv. Och då fanns frågan om ätstörningar och psykiska problem med och BM verkade väldigt insatt i såna problem. Plus att de verkade ha stenkoll på IVF och att man behöver mer stöd då. Vår bm sa utan att vi behövde fråga att vi kunde få ett extra UL om vi ville. Så nu ska vi få ett extra UL om ett par veckor. Jag vill egentligen ha det NU. Men vi såg ju den lilla krabaten för två veckor sedan så det är bättre att vänta lite inser ju jag också. Men jag vågar inte tro på att den lever. Jag är så himla rädd för att hjärtat ska sluta slå för jag vet att då åker jag rakt ner.
Men det är ingen idé att tänka på det. Så länge allt verkar vara normalt så ska jag försöka lita på det.
Nästa vecka ska jag träffa läkaren på MVC eftersom jag äter antidepressiva och är sjukskriven på deltid. BM tyckte att jag skulle träffa henne för att diskutera det. Det är bra.
Jag vill så gärna börja frossa i bebiskläder, fundera på vagn och spjälsäng men jag är för ärrad. Var iaf på inskrivning på MVC i fredags vilket gick jättebra. Jag har ju haft både ätstörningar och ångest och en hel del sånt, och innan så fick jag fylla i ett formulär med frågor om sjukdomar osv. Och då fanns frågan om ätstörningar och psykiska problem med och BM verkade väldigt insatt i såna problem. Plus att de verkade ha stenkoll på IVF och att man behöver mer stöd då. Vår bm sa utan att vi behövde fråga att vi kunde få ett extra UL om vi ville. Så nu ska vi få ett extra UL om ett par veckor. Jag vill egentligen ha det NU. Men vi såg ju den lilla krabaten för två veckor sedan så det är bättre att vänta lite inser ju jag också. Men jag vågar inte tro på att den lever. Jag är så himla rädd för att hjärtat ska sluta slå för jag vet att då åker jag rakt ner.
Men det är ingen idé att tänka på det. Så länge allt verkar vara normalt så ska jag försöka lita på det.
Nästa vecka ska jag träffa läkaren på MVC eftersom jag äter antidepressiva och är sjukskriven på deltid. BM tyckte att jag skulle träffa henne för att diskutera det. Det är bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)